samhällsutmaning

delaktighet, trygghet, demokrati

Stadens mångfald är en tillgång som skapar en stimulerande och kreativ stad. Att fler Malmöbor med olika behov och intressen får en röst och deltar i informella och formella beslut stärker demokratin. Malmö stad och idéburen sektor kan gemensamt utveckla platser där människor kan skapa, uttrycka sig, agera och påverka.



Tillit, förtroende, social förankring och delaktighet är några av de faktorer som har betydelse för den upplevda tryggheten. Även den fysiska miljön och samhällets synliga närvaro har stor inverkan. Det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet är ett brett samhällsuppdrag som kräver samverkan mellan myndigheter, organisationer, föreningar och medborgare.

Tankar kring utmaningen

Inför verkstaden kring samhällsutmaningen Ungas hälsa och livsstil ombads intresserade organisationer presentera sig och sina tankar kring samhällsutmaningen. Verkstad kring denna samhällsutmaning var måndagen den 4 mars. Så här tänkte anmälda organisationer inför träffen.

pappors plikt i samhället

Pappornas Plikt i Samhället är en satsning för att skapa ökad samhällelig delaktighet, trygghet och demokrati med utgång i fäders medansvar i omsorg och uppfostran av barn i utsatta områden. Att barn ser både män och kvinnor stå för samma värden och vara aktivt delaktiga i barnens liv tror vi är nödvändigt för ett hälsosamt samhälle. Pappornas Plikt i Samhället har för syfte att slå broar mellan kulturella, geografiska och socioekonomiska grupper. Målet är ett långsiktigt arbete för att förebygga otrygghet och segregation och öka jämställdhet mellan föräldrar i utsatta områden men även att skapa ett större nätverk mellan föräldrar, barn och samhälle. I nuläget arrangerar Pappornas Plikt i Samhället regelbundna sociala möten där familjer får prova olika aktiviteter och umgås tillsammans samt informationskvällar där man bjuder in olika samhälleliga organisationer som polis, barnomsorg och skola för samtal med föräldrar i Rosengård. En målsättning är att i framtiden kunna erbjuda familjer mer stöd och möjligheter genom till exempel utbildning, föräldraprogram, kulturevenemang och föräldranätverk över hela landet och internationella utbyten.


Till verkstaden för Delaktighet, trygghet och demokrati kan vi bidra med engagemang och idéer kring hur samhället kan stötta föräldrar och framförallt pappor i utsatta områden till att kunna ta en mer aktiv och jämställd roll i barnens liv. Vi hoppas även på gott kunskapsutbyte och nya tillfällen för samarbete.

flamman

Flamman har genom sin långa historia alltid arbetat med socialt förebyggande frågor. Delaktighet, trygghet och demokrati, viktiga komponenter i socialt förebyggande arbete, är delar av Flammans kärnverksamhet och har varit sedan Flamman startades.


Vi har över 20 års erfarenhet i att arbeta med dessa frågor med ungdomar och ur ett ungdomsperspektiv. Över tid har vi skaffat oss expertkunskap i hur man kan kommunicera, skapa engagemang kring och arbeta med dessa viktiga ämnen med ungdomar som målgrupp. Vi håller även kontinuerligt utbildningar för yrkesverksamma som arbetar med unga med fokus på hur vi kan engagera unga i att bli delaktiga i samhället och delta i demokratiska processer. Vi utbildar även i hur man kan identifiera och bemöta antidemokratiska beteenden bland unga.


Flamman är just nu i en expansiv fas där våra nätverk, verksamheter och påverkningsmöjligheter konstant växer och därför vill vi nu också ingå i Malmöandans satsning. Via vårt breda kontaktnät över staden kan vi bidra med att belysa denna samhällsutmaning och även skapa samhällsengagemang kring detta från många olika håll. I och med vår långa historia är vi vana vid att driva processer, projekt och verksamheter och vi tar gärna ett aktivt ledarskap i denna samhällsutmaning. Vårt engagemang utgår alltid från vår vilja att skapa bättre möjligheter för unga i Malmö och vi är övertygade att vi kan göra det med och i samarbete med Malmöandan.

dhr malmö

DHR Malmö är en organisation som driver frågor rättighetspolitiskt för personer med rörelsenedsättning i huvudsak.


Personer med funktionsnedsättning är en grupp som oftast av samhället inte räknas med. Vi hamnar utanför eller mellan stolarna.


Man glömmer att tänka på tillgänglighet och stöd i olika former som en självklarhet. Personer med funktionsnedsättning utestängs oftast pga. en så enkel sak som en trappa.


I år var det valår, då många röstningslokaler visade sig vara otillgängliga. Det är på ett sätt ett hot mot demokratin, när alla inte kan ta sig till vallokalen. Vi ordnar med lösningar som funkar men ändå inte. Det är ju så att komma till vallokalen är för många något som är en viktig sak.


Otillgänglighet finns överallt fortfarande trots att det idag finns en tillgänglighetslag.


Ett samhälle tillgängligt för alla skapar delaktighet och demokrati som i sin tur resulterar i trygghet.


miso

Svensk idrotts vision är inte blygsam: svensk idrott – världens bästa. Den handlar om att välkomna alla in i en idrottsrörelse där varje människa har en plats och en uppgift. Idrotten vill ständigt utvecklas och förbättras både till form och innehåll.


Varje idrottsförening beslutar själv över sin verksamhet men idrottsrörelsen har kommit överens om en gemensam värdegrund som all verksamhet ska utgå ifrån:


Gällande demokrati och delaktighet är det: Föreningsdemokratin innebär att alla medlemmars röst har lika värde. Delaktighet innebär att alla som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet. Demokrati och delaktighet ska utövas jämställt och oavsett bakgrund.


Demokrati och delaktighet är till viss del en ”färskvara” och att på olika sätt bidra till att dessa grundpelare hela tiden utgör en grund för all Malmöidrott och detta vill MISO tillsammans med andra aktörer arbeta för.







övriga organisationer


RSMH


Mitt liv



sensus

På uppdrag av SENSUS för att testa och utveckla nya arbetssätt, för att bättre hantera utmaningar kopplat till demokrati, inkludering mm. Just de frågor som blev tydliga i den förstudie som Malmö stad genomförde i höstas.


Det har vuxit fram ur Forward Malmö, flera områdesbaserade föreningars frustration och vilja att bättre kunna bidra och bli delaktiga i arbetet med stadens utmaningar. Det var faktiskt på Mötesplats medskapande i januari som idéen kläcktes av flera föreningar, och några från staden som var där.


Ambitionen är att utveckla och etablera arbetssätt, som passar när man behöver samverka kring en utmaning.



rådrum

RådRum är individuell frivilligbaserad rådgivning som syftar till att ge stöd och vägledning för att navigera i det svenska samhället. RådRum är en öppen, opartisk, mötesplats vars informationsinsatser stärker målgruppen direkt och samtidigt bygger en stark och kunskapsrik frivilligbas.


RådRum har sedan starten i Malmö 2014, aktivt arbetat för att tillsammans med stadens invånare skapa förtroende och tillit mellan människor och öka kunskapen och förståelsen om hur man kan utkräva sina rättigheter. Genom en öppen, neutral och inkluderande mötesplats sprids kunskap och ett stödsystem som möjliggör för många medborgare att stärka sig själv och staden de lever i. RådRum stärker inte bara den mellanmänskliga kapaciteten utan ökar också tilliten till andra offentliga institutioner, såsom t ex sjukvården, kommunal verksamhet och myndighet. RådRum är kostnadsfritt, bygger på gemensamt ägandeskap och arbetsmetoden genomsyras av förvissningen om att delaktighet leder till en mer inkluderade, levande och kreativ stad. RådRum är en plats där demokratin stärks.


RådRum fungerar som ett komplement till det offentliga samhällets stöd och information till personer som är nya i Sverige. Då många offentliga rådgivningar är ämnesspecifika och det kan vara svårt att veta var man ska vända sig med sina frågor ser vi att RådRum och dess generella frivilliga rådgivning fyller ett viktigt behov. RådRums frivilliga rådgivare är både personer med egen erfarenhet av migration och etablerade svenskar. RådRum är en mötesplats där engagerade med olika bakgrunder möter besökare och erbjuder hjälp och delar erfarenheter som ökar besökarens egenmakt och tillgång till information samtidigt som rådgivarna stärks genom sitt agerande.


RådRum bygger både människorna och staden.


Verkstad kring delaktighet, trygghet, demokrati

Onsdagen den 6 mars genomfördes verkstaden kring samhällsutmaningen Delaktighet, trygghet, demokrati. Under samtalet som fördes lyftes olika områden och frågor upp till diskussion. Några svar eller lösningar kom inte, utan det blir en del i det fortsatta arbetet. Det blev två huvudgrupper, den ena om trygghet och den andra kring demokrati.


Nästa träff blir måndagen den 29 april kl 17-19 på Nobelvägen 21. Anmälan senast 26 april.


Alla intressanta företrädare för organisationer i den idéburna sektorn i Malmö är välkomna att anmäla sig och delta.

Företrädare från olika föreningar i samtal kring Malmöandan
Företrädare från olika föreningar i samtal kring Malmöandan

tankar kring utmaningen från mötet

Samtalet kring Delaktighet, trygghet, demokrati kom dels att handla om känslan av trygghet hur trygghet skapas dels behovet av kunskap, kontaktvägar och mötesmöjligheter och mötesplatser.


Hur kan man stärka känslan av gemensamt ägandeskap för staden? Känner sig trygg i sitt område men inte i staden? Får man säga att man inte få vara ute efter ett visst klockslag?


Skapa trygghet genom olika typer av åtgärder. Skapa trygga miljöer. Vågar inte flytta till Malmö för att man är otrygg. Skapas trygghet via en app?


Känna egentrygghet. Personer ska kunna känna sig trygga i att kunna göra något. Föräldrar måste använda sig av sina barn för att hantera vardagen. Barnen får inte vara barn, utan de måste vara de vuxnas företrädare.


Tillgänglighet är en trygghetsfaktor.


Trygghet är också kunskap. Kunskap om olika typer av lösningar.

Nå ut med hjälp av sociala medier. Olika kontaktvägar.


Vad säger forskning? Vad har vi för kunskaper om lösningar kring trygghet?




Representanter från idéburen sektor för att prata om Delaktighet, trygghet, demokrati
Samlade för att diskutera samhällsutmaningen Delaktighet, trygghet, demokrati

Politiker ska göra som vi säger – vi betalar deras löner. Men vi väljer dem. Hur gör vi för att själva ta del av besluten? Hur gör vi för att engagera oss? Har vi kunskap?


Många slutna miljöer. Hur breddar man umgänge? Demokratin ska lysa igenom sitt umgänge och Communitys. Skapa nätverk. Hur kan idéer utbytas mellan stadsdelar?


Normalisera umgänget mellan olika människor. Mer av blandningen


Hur skapas tillit?


Vi känner ett tillitsproblem gentemot de som styr staden? Har vi själva koll på allt?


Rättigheter och skyldigheter. Har man koll? Kanske har man bara koll på sina rättigheter men inte skyldigheter.


Skolans roll i kunskapsförmedlandet.

Behovet av kunskap är olika

Demokrati betyder olika för oss


De ömsesidiga behoven av kunskap kring organisationerna. Kunskap om föreningsdemokrati saknas i Malmö stad. Förstå varandras likheter och skillnader. Föreningslivet behöver kunskap om staden. Som företrädare för idéburna sektorn behöver man ha koll på hur staden fungerar.


Initiativen kommer ofta från den idéburna sektorn.


Närheten mellan den enskilde föreningen, den enskilde personen och Malmö stad


Hjälpa Malmö stad att ställa frågor till idéburna sektor. Få staden att be om hjälp. Skapa en ”hotline” men vem ska svara? Värna mångfalden bland föreningarna. Hur säkerställer vi detta? Vi måste få koll på vår egen struktur, ta eget ansvar. Inte bara vänta på kommunen. Vi måste ta vårt ansvar. Vad kan vi göra? Vad kan staden göra? Vi kan hjälpa till.


Mötesplats mellan föreningar och företrädare för Malmö stad? Det går inte att få personliga kontakter utan funktionskontakter. Respekt för varandras organisationer.


Behövs mötesplatser för föreningar. Tillfällen när föreningar kan möta föreningar. Vi kan visa, lotsa och inte skapa nytt varje gång.


Nischat arbete utifrån ett generellt perspektiv, inte den enskilda föreningen.